Främmestads Egendom

Slottet


 

I parken till Främmestads Egendom på sidan mot kyrkan lät Fredrik Philip Hierta  1871-72 uppföra ett slott. Byggnadsstilen var fransk ”Chateau” arkitektur. Då baron Per Hierta 1894 gifte sig med friherrinnan Sigrid f. Rudbäck lät han bygga till slottet med ett torn. Byggnadssättet var dock mindre lyckat. Murarna av rödtegel, ända från grunden ner i jorden, gjorde att fukten trängde upp i väggarna med frostskador som följd.

1947 förvärvade John Larsson det anrika godset, som han drev tillsammans med brodern Nils.

Det gjordes försök att renovera slottet, uppgjorda kalkyler visade att det skulle bli alldeles för dyrt och omöjligt att isolera från fukt och frostskador. John med familj och Nils var de sista, som bebodde slottet. 1957  flyttade de in i den nyrenoverade gamla huvudbyggnaden av trä.

Slottet stod sedan obebott till 1966. Efter att de gamla slottsgemaken tömts på allt av värde lät man med Nossebro brandkårs hjälp bränna ned allt och med en grävmaskin jämna till marken. Det finns inget idag som påminner om platsen.

För närmare studier om gård och byggnader på det gamla godset hänvisas till artiklar i Främmestads hembygdsbok av Nils Främgård och artiklar i tidskriften Främmestad Vår Hembygd nummer 1 och 2.


GPS-kod: N 64 58 562 O 36 41 55  Alt. Lat 58,24 82 Long 12,68 877

Areal: Totalt 849 har, därav 170 åker, resten huvudsakligen skogsmark. 
Taxeringsvärde: 230 500.

Jordart: Svartmylla på lerbotten. Skogsbestånd: Barrskog. Djurbesättning: 12 hästar, c:a 100 nötkreatur. Traktor finnes.Godset som är naturskönt beläget vid Nossan, har tvenne corps-de-logi, ett äldre av trä och ett nytt av tegel, båda är omgivna av storartade trädgårdsanläggningar. Den nya, slottsliknande byggnaden, uppfördes åren 1871-1872.

Trenne statarebyggnader, två av trä och en av tegel, renoverades och moderniserades 1938.
Ekonomibyggnaderna omfatta ladugård i tegel från år 1870, stall i trä från 1901

och sädeslada från 1902.


Främmestad gods finnes upptaget i flera av de ännu bevarade arvskifteshandlingarna efter medlemmar av släkten ”Tre rosor till Mörby” med ungefärligen samma underlydande hemman som nu eller närmare bestämt:

1/4 mtl Fyrkullen, 1/8 Gäddebo, 1/8 Lunden, 1/8 Ormesik, 1/4 Rasmusabo, 1/8 Vargebo,

1/4 Vinbotorp, 1/4 Bredöl eller Gasegården, ½ Baljefors med kvarn, såg och vadmalsstamp,

½ Bäck, 1 Främmestadberg, 1 Främmestad, Brogården, ¼ Klöfveboden, ½ Källebäck,

 ½ Källehult, ½ Källetomten, ¼ Kröseslätt, ½ Lindås, ½ Lycke, ½ Stora Rossbo,

¼ Lilla Rossbo,1 Råglanda samt Råglanda en kyrkoutjord och Främmestads kvarn.

En i Kungl. Kammararkivet befintlig handling med överskrift” Rannsaknings-register öfver Vestergiötland upprättade vid år 1572” förmäler om ”En gammal Frelman benemd Her Lars Snakenborg, som fordom bodde i Fremmestada”. Denne tillhörde en av de vid unionstiden

invandrade tyska släkterna och levde omkring 1470. Han var måg till Gustaf Månsson Tre Rosor till Horshaga, vilken åter var måg till Jöns eller Joan Tre Rosor till Mörby, som

levde 1378.

 

Det vill synas som om ” Fremmestada” från denn sistnämnde övergått till mågen Gustaf Månsson och frå honom till måg hans Lars Snakenberg, vilken 1468 sålde godset till lagmannen Svante Ture Jönsson Tre Rosor. Inom denna släkt förblev godset länge. Arvskiftet efter riksrådet Jöns Knutsson är av år 1498,då såväl Främmestad som Lindholmen tillföllo hans son, den bekante rikshov-mästaren Ture Jönsson, död1532. Efter denne tillträdde sonen Johan Turesson, död 1556, och därefter dennes son Göstaf Johansson till Bogesund, f.1531, död 1566. Den senares dotter Sigrid, död 1586, förde godset till sin man, hertig Carls rådgivare friherre Bengt Gabriel Oxenstierna, död 1591.

Egendomen ärvdes sedan av deras måg Nils Turesson Bielke till Åkeröö, död 1625, varefter det tillföll dennes  måg friherre Erik Oxenstierna af Eka och Lindö, f. 1616, död 1662. Dennes dotter Sigrid, gift med hovmarskalken friherre Axel Leijonsköld, f. 1641, död 1712, innehade

därefter godset, som de emellertid 1679 mot gods i Halland bortbytte till generalmajoren Lars Hierta, f. 1613, död 1692.

Denne efterträddes av sonen generalmajoren Lars Hierta, f. 1648, död1711, vilken gav godset i

morgongåva till sin senare fru, Maria Christina Bonde, f.1670. Den senare innehade sedan detsamma till sin död

1736. Sonen generalmajor Carl Hierta, f. 1702, död 1766, förvärvade godset av sina 16 medarvingar den 18 september 1736 för 27 000 daler silvermynt, men han bebodde ej stället längre än till 1746, då han flyttade till sin efter modern ärvda egendom Borrud.

År 1759 ödelades Främmestad av eldsvåda och såldes av Hierta den 10 september 1762 till överjägmästaren Georg Zelow för 81 000 daler silver-mynt. Godset utgjorde då 11 5/8 mtl, men Zelow sålde samma år ¼ mtl Samslätt till förre kronolänsmannen Anders Carlgren o. h. h. Maria Nyman för 2 000 daler silvermynt samt ½ mtl Hyringa 68

Sedan konung Oskar I på grund av arvskifte den 27/1 1845 blivit ägare av all faderns lösa och fasta egendom i Sverige, sålde han den 23/10 samma år Främmestad till baron Fredrik Hierta för 66 666 2/3 riksdaler banco.

Baron Hierta, f. 1815 död 1889 var sonsonsson till ovannämnde generalmajaron Carl Hierta.

Han sålde 2/4 Huggaretomten och ½ mtl Hallagädet, ävensom den 12/2 1852 ¼ mtl Kröseslätt , vilken senare fastighet han dock den 28/10 1862 återköpte av Andreas Andersson för 6 000 riksdaler silvermynt.

Enligt testamente av den 4/1 1883 tillföll hela egendomen med undantag av Främmestads kvarn efterlevande änkefriherrinnan Amalia Bernhardina Nordström, f.1825, död 1912.

Godsets areal med underlydande gårdar var i slutet av 1800-talet 5094 tunnland, därav 1950 åker. Taxeringsvärde 410 000.

Efter änkefriherrinnans död övertogs egendomen av systersonen friherre Per Gustav Abraham Hierta f. 1864, död 1924. Han var gift med friherrinnan Sigrid Rudbäck f. 31/1 1873, dotter till förste hovmarskalken friherre Ulas Reinhold Rudbäck, Edsberg, Sollentuna.

Efter Per Gustav Abraham Hiertas död frånsåldes en he del utgårdar, skog, kvarn och såg samt kraftverk.

Ägare: Friherrinnan Sigrid Rudbäck Hierta.

Barn: Friherre Hans Hierta f. 2/10 1895 (bosatt i Amerika), Elsa f. 27/4 1897 ( gift med major Nils Ivarsson Haeggström), agronom Fredrik Hierta f. 26/5 1900 (gift med Harriet Kjellberg f. 1/6 04, barn Eva f. 6/3 26, Brita f. 1/10 27, Ulla f. 17/1 35) , Bengt Hierta f. 14/6 06, Ida Hierta f. 25/6 12.

Anders Olofsgården till kyrkoherden Magnus Varelius för 4100 daler silvermynt. Den 4 januari 1764 sålde Zelow hälften av Främmestads gods till svågern Johan Henrik

Posse till Säby för 35 000 daler silvermynt. Ett köpe- och bolagskontrakt av den 23/9 1763 visar, att svågrarna redan då träffat avtal om halva Främmestad jämte hälften i säteriet

Stensholmen med därtill hörande lägenheter, allt för 53 000 daler silvermynt. Zelow sålde 1763 1/8 mtl Lindebacken och ¼ mtl Idebacken, 1/8 mtl Gulkebacken året därpå för

sammanlagt 4 000 daler silvermynt, 20 alnar holländskt lärft och 25 daler årlig skatt.

Efter Zelows död 1764 övertog Posse även andra hälften av godset, varvid åtskilliga av Zelow tillköpta utehemman ej ingingo i köpeskillingen,70 000 daler silvermynt. Posse byggde även den kvarstående manbyggnaden av trä samt nedrev Främmestads gamla kyrka, som av honom 1776 nybyggdes på sin nuvarande plats.

Den 8 april 1770 sålde Posse och hans fru Sigrid von Ehrenheim ¼ mtl Wågen för 900 daler silvermynt samt årlig skatt, samt den 5 maj 1773 frälsetorpet Lilla Bäck för 200 daler silvermynt till Främmestads församling för en barnskolas inrättande.

Posse sålde Främmestad den 16/12 1776 för 11 111 riksdaler 5 sk. 8 rst banco till friherre Jan Otto Lillie, f. 1745, död 1813. Denne sålde godset redan den 30/9 1778 till kommerserådet friherre Patrik Alströmer, som den 22/2 1779 transporterade köpet på sin svåger, förre

grosshandlaren Herman af Petersens, f. 1753, död 1814. Priset med inventarier var 16166,43 riksdaler specie eller 91000 daler silvermynt.

Petersens och hans fru friherrinnan Anna Elisabet Silverschiöld sålde Främmestad den 25/3 1788 till svågern majoren friherre Nils Silverschiöld för 20 000 riksdaler specie, godsets inventarier däri inberäknade.

Den 15/11 1811 överlät Silfverschiöld godset på sin måg, majoren Adolf Ludvig Coyet, f.1781, död 1844, för 50 000 riksdaler banco specie. Detsamma bestod då av 10 3/8 mtl och såldes den 14/10 för 83 833 1/3 riksdaler banco till krigsrådet J. Ulrich, som 1821 transporterade köpet på konung Carl XIV Johan, av vilken friherre Fr. Th. Hierta den 1/7 1842 arrenderade godset på 15 års tid.

Arrendator (sedan 1939): Carl Johan Andersson f. 18/2 1890. Son till Andreas Persson (f. 1860) o. h. h. Johanna Johansdotter (f. 1862, död 31). Gift med Frida Maria

Johansson f. 1/3 1893. Barn: Elin o. Britta f. 33, Ingrid f. 35, Helge f. 38.